SD – Gult

Posted on 2011/08/16 by admin

Gult: Den kulturella sfären domineras av grönt och den ekonomiska av orange. Den politiska sfären domineras av orange och grönt, bortsett från SD som tillåtits lägga beslag på hela det blåa fältet. Men sen då, vad kommer efter det gröna? Och har vi inte fullt upp att med alla problem som redan finns vid de tidigare nivåerna?

Med risk för att dra till med en klyscha så finns ett passande citat av William Gibson:

“The future is already here – it’s just not very evenly distributed.”

Det finns redan gula små fläckar på värderingskartan, men de fastnar inte på den blåa, orangea eller gröna radarn. Och vad innebär då gula värderingar? Man kan enklast uttrycka gult som en syntes av alla tidigare värdesystem. Gula värderingar handlar om att se hur alla de föregående värdesystemen drabbar samman, utan att själv sitta fast i något av dem.

Om ett värdesystem handlar om att se världen med ett par färgade glasögon så kan gult växla mellan alla dessa och dessutom se utvecklingsdimensionen. På så sätt kan det gula värdesystemet, eller metasystemet kanske man kan kalla det eftersom det är en sammanslagning och koordinering av alla de tidigare systemen, se världen ur alla de tidigare perspektiven. Gult handlar just om att kartlägga och utveckla framför allt den inre världen.

Det här är ju förstås inget som går på en kafferast utan kan ses som en lång och mödosam process, men det är just den processen som det gula värdesystemet vilar på. Så den gula kan ses som en kameleont som kan smälta in i de andra värdesystemen och förstå att alla värdesystem är nödvändiga för att kulturen ska fungera. Samtidigt är det klart att de tidigare värdesystemen är och kommer förbli i konflikt med varandra.

Men hur hittar man dessa? Tja, till att börja med genom att bli varse vilka filter och värderingar man själv har. Ord som typiskt dyker upp här är integral eller integrativ eftersom det handlar om att integrera och föra ihop olika synsätt. De kan ibland hittas i communities på nätet, intressegrupper eller lösa nätverk. Eller också syns de inte eftersom de inte vill synas eftersom de är fullt medvetna om att de utmanar de rådande kulturella värderingarna.

Posted in Uncategorized | Tagged , , | Comments Off on SD – Gult

SD – Grönt

Posted on 2011/08/09 by admin

Grönt: Det här kallar man även postmoderna värderingar och nu bör man vara medveten om att det är vanskligt att klumpa ihop allt detta till ett sammanhängande system eftersom det ligger i postmodernismens natur att fragmentera och dela upp. Postmodernismen kan ytterst kort ses som en reaktion mot de moderna värderingarna och är ett paraplybegrepp för olika rörelser som fick genomslag på 60-talet, tex medborgarrättsrörelsen, mänskliga rättigheter, miljörörelsen, feminism och hbt-rörelsen, postkolonialism och multikulturalism.

En enda sammanhängande världsbild är inte längre önskvärd, istället vill man ge utrymme för olika världsbilder för olika människor och för olika sammanhang. Det objektiva förnuftet, sanningen och rättvisan ifrågasätts i och med att vi alltid har kulturella filter som definierats av vita, heterosexuella, medelålders män som sägs gynna andra likaskinnade i karriären osv. Än mer än i det orangea värdesystemet ifrågasätts normer, auktoriteter och att reducera människor till stereotyper. Gröna värderingar är som regel kritiska mot allt vad makt och hegemoni är, och står på den enskildes sida mot kränkningar.

I och med övergången till postmodernismen går vi från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, från materia och prylar till medvetande och upplevelser. I och med att internet växer fram skapas utrymme för varje liten subkultur att skapa sitt eget universum med sin egen världsbild som ingen auktoritet kan och får ifrågasätta eller begränsa. Ett verktyg som kan utnyttjas av förtryckta till att störta totalitära regimer men också av mera primitiva värderingar och extremister mot demokratier.

I dagarna kan man se hur marken gungar under den orangea kapitalismen med finanskrisen, men vad kommer efter? I början var arbetarrörelsen och facket motvikt mot överexploatering av arbetskraft, sedan miljörörelsen som larmade om framför allt utsläpp, med ett nyligt exempel i Al Gores propagerande för klimatfrågan. Men nu ser vi en kritik mot tillväxtsamhället i den andra änden, nämligen resursänden som går tillbaka till Romklubbens Tillväxtens gränser. Då växer också hållbarhetsfrågor fram på agendan som inte bara handlar om att minska utsläpp utan att få samhälle och resursflöden att fungera hållbart på lång sikt utan fossila ändliga resurser och inte bara förlita sig på att den tekniska utvecklingen ska fixa allt.

Var hittar man gröna värderingar? Typiskt på USA:s öst- och västkust och i de nordiska länderna. Här kan det vara svårt att sätta fingret på dem eftersom de blivit så mainstream här i Sverige. Alla ska vara feminister, multikulturella och att ifrågasätta normer har paradoxalt nog blivit norm. Det är därför många traditionalister angriper det gröna etablissemanget och kallar det politiskt korrekt eller något som står i kontrast till ”verkligheten folk” som Kd gör. En annan term för människor med gröna värderingar är Cultural Creatives som uppskattas vara ca 25% av USA:s befolkning.

Andlighet i det gröna värdesystemet handlar ofta om New age, naturmystik (lila), någon slags holism eller någon icke-auktoritär form av Buddhism eller Hinduism. Man söker inåt och finner sin egen väg, utan någon auktoritet. Det gröna värdesystemet kan också bana väg för ytlighet och vem som helst ta till sig gröna värderingar som att rädda naturen eller krossa patriarkatet utan att vara direkt mogen enligt andra utvecklingspsykologiska modeller. Därför är det bra att ha i åtanke att Spiral dynamics är en modell som beskriver innehåll i värderingar och inte strukturer som kan vara mer eller mindre komplexa.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , , | 7 Comments

SD – Orange

Posted on 2011/08/09 by admin

Orange: I Europa är kyrkan den stora auktoriteten som beskriver världen under medeltiden tills den moderna vetenskapen föds, främst med Kopernikanska revolutionen och Newtons formulering av den klassiska mekaniken. Här skiljs vetenskapen från kyrkan och den förnuftiga individen som kan söka sanningen själv förs fram som ideal istället för kyrkans bokstavstroende auktoritet och det lydiga kollektivet.

Idag kan man se en frontlinje mellan de orangea och blåa värdesystemen i kreationist-evolutionsdebatten. Richard Dawkins är en stark förespråkare av ateism och mot religion i allmänhet och kreationism i synnerhet. Framför allt är det en vetenskaplig materialism och en positivistisk naturvetenskap som blir ideal. Gärna vill man förklara allt, inklusive medvetandet, i materiella termer och ha en stor sammanhängande karta över allt, en Theory of everything. Den vetenskapliga revolutionen följs av en industriell med start i England och en demokratisk tex i Frankrike och USA.

De orangea, eller moderna värderingarna som man kan kalla dem, hyllar alltså individen och entreprenören som bryter sig loss från kollektivet och jantelagen likt Ayn Rands John Galt. En marknadsekonomi skapas där företag konkurrerar och kämpar för att bli bäst. Istället för att kämpa för att duga till i någon annans ögon ska man ta saken i egna händer och bli sin egen lyckas smed. Man ska nu tänka självständigt och framför allt positivt och coacher som Tony Robbins tar över som auktoriteter så att alla kan bli vinnare. Framtiden är lika ljus som en reklamfilm från AMF-pension med ständiga vetenskapliga och tekniska framsteg och en ständig ekonomisk tillväxt och allt blir bara bättre och bättre hela tiden….

Att gå över till orangea värderingar sker typiskt när man flyttar hemifrån och börjar studera, vilket de flesta gör i vårt samhälle. Men för vissa kommer det tidigare och för andra inte alls – för alla blir det så att något stadie blir slutstationen. Och nu kanske man ska vara lite försiktig när man tala om Spiral dynamics som en stadieteori för man måste inte med nödvändighet hamna här utan en del går direkt vidare till nästa…

Filmen Jakten på lyckan med Will Smith speglar den ensamme individens strävan att trots alla motgångar till slut lyckas. Det orangea värdesystemet kan i stort sett likställas med de medelklassvärderingar som man finner hos gissningsvis en majoritet av befolkningen i Sverige och USA. Återvänder vi till Iran så har vi de senaste åren sett studenter med orangea värderingar försöka utmana de blåa mullornas makt med krav på demokrati.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , | Comments Off on SD – Orange

SD – Blått

Posted on 2011/08/09 by admin

Blått: Som reaktion på det våldsamma röda värdesystemet växer det blåa fram. I Europa växer kristendomen långsamt fram efter att romarriket gått under några hundra år e.kr. och i Sverige när man kristnades efter vikingatiden vid millennieskiftet (även om det knappast gick över en natt).  Typiskt är tron på en allsmäktig gud som ska lydas, då kommer man till himlen, annars kastas man i helvetet. Tydliga dikotomier som en rätt och en fel väg, goda människor och onda, himmel och helvetet, vi mot dem, ordning och struktur eller kaos och anarki.

Om föregående röda värdesystem var egoistiskt och självhävdande så är den här konformistisk, dogmatisk och anspelar mycket på skam- och skuldkänslor. Tron förmedlas av en ledare eller präst som tolkar guds vilja som alla ska lyda. Alla värdesystem är ju meningsskapande i sig men det blåa innebär en mycket stark känsla av meningsfullhet och samhörighet i tron, gemenskapen och den tydligt utstakade vägen vi alla ska följa. Arvsynden kan man med den här synen tolka som att vi föds i synd (röda och våldsamma enligt det blåa) och ska be om syndernas förlåtelse och underkasta sig vår gud. Återhållsamhet är dygd och känslorna ska hållas inom en själv och kontrolleras.

Idag kan man kalla detta för traditionella värderingar eftersom det ofta handlar om att blicka bakåt, göra som vi alltid gjort, det var bättre förr, inte sticka ut – jantelagen helt enkelt. Nymodigheter är av ondo, kvinnor är kvinnor och män är män, kyrkan styr över vetenskap och politik och homosexualitet är en synd vilket vi ser i många länder i mellanöstern som Iran. Det här är typiskt för den kristna fundamentalistiska högern i USA där man för fram kreationism som alternativ till evolutionsteorin. Det blåa är ofta men inte alltid religiöst förankrad, tex det konformistiska Sovjetunionen och Kina har ju kommunismen som enda påbjuden ”statsreligion” istället.

I den Svenska politiken kan man se delar av Kristdemokraterna här, men framför allt Sverigedemokraterna som trycker på traditionella Svenska värderingar och opponerar sig mot det man kallar det ”politiskt korrekta” med jämställdhet och multikulti. Då lyckas de fånga upp många av de uppskattningsvis 10% av befolkningen som har de här värderingarna. Mer primitiva vit makt-organisationer med röda värderingar kan inte attrahera mer än max någon procent eftersom det inte är så många som har de värderingarna.

Typiskt går man igenom det blåa i ungdomstiden när mycket handlar om att vara en i gänget och föräldrarna (ofta med rätta) är oroliga för att de ska hamna i dåligt sällskap. Men man hittar det också hos många äldre, in i det sista tyckte min farmor att det viktigaste för hennes barnbarn var att ha ett riktigt arbete och göra rätt för sig.

I Engelska kostymdramer som Downton Abbey eller Återstoden av dagen där tjänaren respektive herrefolket har sin förutbestämda plats och klass finner vi bra exempel på de blåa värderingarna där människan är underordnad dennes plats i samhället. Värdighet är när man gör sin familj stolt och lyckas uppfylla de förväntningar som ställs på en, utan att ifrågasätta vem som formulerat dessa.

Posted in Uncategorized | Tagged , , | Comments Off on SD – Blått

SD – Rött

Posted on 2011/08/07 by admin

Rött: För ca 10 000 år sen inleddes den neolitiska revolutionen vilket innebar att man börjar bruka jorden, först enkelt genom att trycka ner frön i jorden och sedan med plöjning med smidda redskap. Utvecklingen drevs förmodligen på av en försämrad mattillgång pga en klimatförändring. Tidigare har den mänskliga utvecklingen gått långsamt och biologiskt men nu tar den ordentlig fart och man kan säga att den drivs av teknologin från och med nu. Med jordbruk blir människan bofast, lär sig bryta senare bryta malm och gjuta redskap – och vapen.

I och med teknologiutvecklingen kan nu flera människor födas per area och arbetstimme och med vapenmakt och en yrkesarmé kan hela riken eller härskardömen kan byggas upp, ledda av en enväldig kejsare eller härskare. Nu trotsas de gamla andarna och respekten för allt levande och aggression och makttörst blir den dominerande egoistiska logiken, helt enkelt för att den är överlägsen och konkurrerar ut föregående lila nivå. Makt är målet med allt och det skaffar man sig genom att vara starkast, grymmast och slå till först. Svaghet och rädsla är för förlorare och bestraffas. Någon moral existerar inte annat än den starkes rätt. Romarriket, Djingis Kahns Mongoliet och vikingarna är exempel på röda riken. De gamla andarna och naturmystiken ersätts med en uppsättning gudar med mänskliga egenskaper på Olympen eller i Valhall och den mest framträdande arketypen är krigaren och hjälten vars namn bevaras i evig ära.

I dagens samhälle finner vi det här värdesystemet exempelvis hos fotbollshuliganer, mc-gäng, i den organiserade undre världen som juggemaffian och bland upproriska hormonstinna tonåringar (även om alla skolungdomar kan bedriva röd hänsynslös mobbing om vuxenvärlden inte är närvarande). Man hittar det också hos militanta terrorister oavsett religion eller politisk hemvist, islamistiska eller kristna, i nynazism eller vit makt-rörelsen. Ofta anspelar man på vikingakulturen med liknande språk och symboler.

Från populärkulturen illustreras kampen mellan de två värdesystemen lila och rött i Mel Gibsons Apocalypto där en jägar-samlarstam blir angripen och tillfångatagen av röda Maya-indianer. Från romarriket har vi Gladiator och Meg Griffin från Family guy ger en bra illustration av det röda värdesystemet som kan behövas för att överleva i ett fängelse med grova brottslingar.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , | Comments Off on SD – Rött

SD – Lila

Posted on 2011/08/07 by admin

SD ovan står alltså för Spiral dynamics.

Lila: Från ca 50 000 f.kr. och framåt tar människan ett kliv uppåt till nästa nivå som är en magisk drömvärld full av andar och mystiska väsen som man måste blidka med olika riter. Detta är en kollektivistisk nivå där man organiserar sig i stammar med blodsband där individen underordnar sig. Man respekterar de äldre, hövdingen och shamanen eller medicinmannen som tolkar andarnas budskap.

Det här brukar man kalla jägar-samlarsamhällen som beskrivits av bland andra Tomas Ljungberg i boken Människan, kulturen och evolutionen. I regel är det männen som jagar och kvinnorna som samlar och man tar vad man behöver för att överleva utan att samla lager för framtiden. Psykologiskt kan man säga att livet går ut på att vara gudarna eller andarna till lags genom att göra deras vilja till sin. Och deras vilja hör man genom att lyssna inåt och vara i enlighet med vad Ljungberg kallar ”den naturliga ordningen”. Ödmjukhet och underordning inför gruppen är norm och naturen i sig uppfattas också som ett andligt väsen som ska respekteras.

Detta är en nivå och ett sätt att leva som ofta romantiseras i nutiden när man menar att den moderna människan förlorat kontakten med naturen och sitt inre, vilket jag i och för sig tycker att det ligger något i. Typexempel från populärkulturen är filmen Avatar där Na’vi-stammen representerar det lila samhället. Graden av fredlighet och välvillighet mot utomstående varierar, en del stammar välkomnade gäster som antropologer medan andra kunde vara huvudjägare och kannibaler. Idag hittar vi befolkningar som befinner sig på en lila nivå i ursprungsbefolkningar i tex Amazonas, Nordamerikanska indianer (tex Hopi-indianerna) och Australiska aboriginer.

Utvecklingspsykologiskt motsvarar den här nivån Piagets preoperationella stadie där barnet (ca 3-6 år) lever i en magisk värld med låtsaskompisar och monster under sängen. En kognitiv begränsning på det här stadiet är att man inte kan skilja på egen fantasi och verklighet. Då blir andar och drömmar något som projiceras ut på verkligheten. Därmed kan man säga att en schizofren person regredierar ner till den här nivån. På den här nivån kan man säga att voodoo fungerar i och med att tror på den onda medicinmannens makt att ta kol på en genom att sticka in en nål i den där dockan eller uttala den där förbannelsen. Än idag tjusas ju många av skräckfilmer på samma tema och vem har inte tagit i trä av vidskepelse någon gång för säkerhets skull eller tagit på turstrumporna när man bowlar. Ett modernt exempel på magiskt tänkande är the Secret där man menar att tankar och önskningar manifesteras av universum enligt ”attraktionslagen”.

Posted in Uncategorized | Tagged , , | Comments Off on SD – Lila

SD – Beige

Posted on 2011/08/06 by admin

Det finns många nivåbeskrivningar tillgängliga på nätet, och jag vill ju inte vara sämre så jag gör min egen variant. Varje nivå fick en bokstavskombination av Clare Graves men ersattes av Don Beck av en färg till varje stadie, varma färger för de individualistiska och kalla färger för de kollektivistiska.

Beige: I tidernas begynnelse, i runda slängar fr.o.m. 100 000 sen, handlade livet om en sak – överlevnad (min egen, individualistisk alltså). Att finna mat för dagen, vatten, värme och skydd för natten och sex för fortplantning. Alltså grundläggande fysiologiska behov. Förenklat kan man säga att forskningsfältet evolutionspsykologi handlar om att härleda beteenden hos dagens moderna människa från våra livsvillkor från stenåldern. ”Visste du att du hade en stenåldershjärna?” brukar man säga och så kan man förklara allt från överkonsumtion av socker till raggningsstrategier med att det är det beteendet som haft störst överlevnadsvärde genom förhistorien.

Det här är helt i linje med Spiral dynamics där alla värdesystem bygger på varandra. Även om vi är moderna människor så har vi en beige hjärna i botten. Men vi har också en fantasi-och-naturreligions-hjärna utanpå den, sen en krigarhjärna och en medeltidshjärna osv. När man använder an modell som denna så får man en bild av vårt psyke som liknar Grand Canyon, alltså olika lager som härrör till olika perioder i historien så väl som olika mognadsfaser i vårt liv.

Idag kan man hitta människor som fungerar på beige nivå exempelvis i form av tidiga bushmen i Kalahari. Det är den lägsta utvecklingsnivån, men å andra sidan har dessa i regel överlägsna instinkter och en förmåga att navigera i naturen som formats under en långsam evolutionär process. Det här är instinkter som den moderna människan till stor del saknar eftersom vi aldrig fått tillfälle att träna upp dessa. Släng ut oss i skogen utan gps och annan utrustning och se hur länge vi överlever. Utvecklingspsykologiskt handlar det ungefär om bebisens första två år eller Piagets Sensomotoriska stadie.

Sens moralen här är förstås att alla nivåer har existensberättigande och är av största vikt. Det är först när överlevnaden är tryggad som man kan gå vidare till nästa nivå som Maslow skulle säga.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , | Comments Off on SD – Beige

Spiral dynamics

Posted on 2011/08/05 by admin

Nu tänkte jag ta upp modellen Spiral dynamics eftersom den är förhållandevis enkel att förstå vilket gör den bra som introduktion. Värderingar är också något som syns tydligt i samhällsdebatter vilket gör modellen till ett användbart verktyg att navigera i diskussioner och i olika subkulturer med. Det känns aktuellt och angeläget bland annat efter den senaste tidens diskussioner om grogrunder för främlingsfientliga värderingar i och med Breiviksattentatet. Spiral dynamics tillför, liksom alla andra vuxenutvecklingmodeller, ytterligare en dimension till förståelsen i form av ett utvecklingsperspektiv på värderingarna och diskurserna som existerar och kolliderar med varandra.

Modellen Spiral dynamics kommer från Clare Graves (1914-86) som var professor i psykologi från Union Colleague i New York och vidareutvecklades av Don Beck och Chris Cowan. Graves sökte en syntes mellan olika skolor som representerades av Abraham Maslow (främst), B.F. Skinner och Carl Rogers. Precis som Piaget så undersökte han hur människor uppfattade världen och värderade på olika sätt snarare än att finna rätt världsbild och rätt värderingar. Han gav sina studenter frågan ”Hur fungerar en mogen och rationell människa?” och fick ett antal olika svar som han delade in i olika högar med liknande svar. Sedan bad han ett antal människor ordna högarna efter mognad eller utveckling och de kom fram till samma ordning. Han studerade också hur dessa förändrades med tiden.

Ett nyckelbegrepp i Spiral dynamics som introducerades av Beck och Cowan är vMeme som står för value-meme. Begreppet meme som kommer från Richard Dawkins the Selfish gene är en informationsmängd, en idé, en –ism, en värdering eller liknande som sprids genom befolkningen likt ett virus. Människor kan man här se som värddjur för informationsviruset som sprider sig mer eller mindre effektivt beroende på hur mottagliga människorna är, alltså grogrunden. På samma sätt som organismer kan ses som värddjur för gener som sprids vidare om de har livskraft kan vi se idéerna spridas vidare och evolvera till alltmer komplexa former.

När det gäller Spiral dynamics så handlar det inte om enskilda värderingar utan om hela värdesystem. En vMeme är alltså en sammanhängande uppsättning eller kluster med grundläggande åsikter och värderingar. Om en person till exempel visar en hög tolerans för olika kulturer så kan man förvänta sig att denne också förespråkar mänskliga rättigheter och åsiktsfrihet. En annan person som förespråkar konformism och lydnad kan förväntas vara religiös och ibland även bokstavstroende. På liknande sätt går det att identifiera 8 eller till och med 9 olika värdesystem.

Clare Graves hade som grundhypotes att värdesystemen är en konsekvens av hur individen (eller kulturen) ser på sin omvärld. Värdesystemet är alltså ett svar på ens (upplevda) livsomständigheter. Om man exempelvis ser på andra människor som i grund och botten egoistiska och våldsamma varelser så är det sannolikt att man förespråkar lag, ordning och konformism för att tämja dessa. Ett vidare antagande är att värdesystemen i historiens så väl som i individers utveckling svänger mellan två ytterligheter, individualism och kollektivism. Men det är inte en pendelrörelse som bara går fram och tillbaka utan någon progression utan en spiralrörelse där den för varje varv också rör sig uppåt – därav namnet på modellen. Varje ny nivå eller stadie bygger vidare på föregående, men är samtidigt en reaktion mot den och försöker lösa de problem som föregående skapar.

Man brukar se på och använda modellen på tre sätt:

  • Som en utvecklingpsykologisk modell, precis som Loevingers och Kegans modeller, både för individer och för grupper av människor,
  • Som en idehistorisk modell över hur människans värderingar utvecklats genom historien,
  • Som en karta över värdelandskapet som idag visar sig i debatter, i konflikter, på nätet osv.

Det empiriska underlaget får betecknas som svagt och den underliggande mekanismen med växlingarna kollektivism-individualism kan ifrågasättas.  Det finns inte heller någon scoring-manual eller några tunga vetenskapliga publikationer att tala om (såvitt jag vet). Men man kan säga att modellen får stöd av andra intilliggande modeller, främst Loevingers ego-utvecklingsteori som kommer fram till ungefär liknande slutsatser. Det går också att visa att värdesystemen blir alltmer komplexa. Vidare tycker jag man kan säga att en värdering eller ett värdesystem inte är lika grundläggande som en ”ego-struktur” eller ett meningsskapande som jag beskrivit tidigare. Värdesystem menar jag är lite mer flyktigare än så och det är också fullt möjligt att glida bakåt till ett tidigare värdesystem, tex om du byter livsmiljö. En utförligare diskussion om innehåll kontra struktur och hur stadierna i de olika teorierna förhåller sig till varandra kommer senare.

Efter att Clare Graves gick bort fortsatte framför allt Don Beck och Chris Cowan arbetet och har inriktat sig mot aktivism, tillämpning, konsultarbete och även andliga kretsar snarare än vidare forskning inom det akademiska. Bland annat var de aktiva i Sydafrika efter apartheid-systemet föll samman vilket beskrivs i The Crucible: Forging South Africa’s Future som jag kanske hinner läsa någon gång.

Några svenska bloggar som tar upp Spiral dynamics:

http://dynamiskaspiralen.blogspot.com/2008/12/introduktion-till-spiral-dynamics-sd.html

http://mattiasostmar.wordpress.com/2010/07/26/natet-svaljer-allt-medvetandet-evolverar-och-min-begransade-framgang-som-pedagog-pa-centerpartiet/

http://www.bravenewworld.nu/2010/08/spiral-dynamics-8-nivaer-av.html

http://agneshelliden.blogspot.com/2011/02/spiral-dynamics.html

http://hogberg.org/integral.html

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , , , | 7 Comments

ESRAD i Lund 24-25 juli

Posted on 2011/07/30 by admin

Här kommer en kort rapport från symposiet i Lund. Vi var 22 deltagare från 10 länder, främst från Sverige och Finland som var representerade med 9 respektive 4 deltagare, Michael och Patti Commons från USA och sedan en deltagare vardera från Norge, Tyskland, Portugal, Storbritannien, Belgien, Iran (!) och Bulgarien.

Bild: Henrietta med Gerth Hyrkäs kamera.

För 30 år sedan hölls det första SRAD-mötet, dvs Society for Research in Adult Development, där Michael Commons var en av initiativtagarna och arrangörerna och nu var han alltså medarrangör här i det första ESRAD-mötet någonsin (E som i European förstås). SRAD har alltså i praktiken varit en Nordamerikansk organisation eftersom i stort sett all forskning bedrivits där. Men nu har alltså mängden Europeiska forskare nått den kritiska mängden att det motiverade ett historiskt första möte. Jag var arrangör tillsammans med Sofia Kjellström från Sverige, Eeva Kallio från Finland och Michael Commons från USA. Av de sju som står som grundare av ESRAD var det bara en som lämnade återbud.

Syftet med ESRAD, symposiet och mötet var att presentera den forskning som bedrivs av Europeiska forskare, lära känna varandra, finna gemensamma teman och skapa förutsättningar för framtida samarbeten.

Dag ett höll vi presentationer som handlade om olika aspekter av vuxenutveckling och postformellt tänkande medan dag två var mera inriktad åt MHC med en workshop med modellens ”trädgårdsmästare” Michael Commons och presentationer som handlade om olika tillämpningar av MHC. Första dagen hade vi också ett konstituerande möte i ESRAD där vi tillsatte poster.

Är man intresserad av abstracts så kan man titta på ESRAD:s hemsida där alla finns för nedladdning. Vi ska snart lägga upp fler bilder från mötet som Gerth tagit under de två dagarna.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , | 4 Comments

Asimov

Posted on 2011/07/15 by admin

Redan 1951 kom den första bokutgåvan av Isaac Asimovs Stiftelsen, även om den skrevs redan 1942-49. Den handlar om Hari Seldon, framstående matematiker och utvecklare av psykohistorien:

”…den gren av matematiken, vilken undersöker och förutsäger de reaktioner som en grupp människor uppvisar inför fixerade sociala och ekonomiska stimuli…”

Med hjälp av denna vetenskap kan han förutsäga undergången för det 10 000 år gamla Vintergatsimperiet om 500 år. Han grundar Stiftelsen som syftar till att förkorta den period av kaos och barbari som med nödvändighet måste följa. Detta är förstås något som etablissemanget inte accepterar utan vidare. Från ett förhör på centralplaneten Trantor:

”F: Vill ni vara så god att upprepa era teorier om Trantors framtid, doktor Seldon?

S: Jag har sagt, och jag säger återigen, att Trantor kommer att ligga i ruiner inom femhundra år.

F: Ni anser inte att ert yttrande är illojalt?

S: Nej. Vetenskapliga sanningar står över all lojalitet.

F: Ni är alltså övertygad om att ert påstående företräder den vetenskapliga sanningen?

S: Ja.

F: På vilka grunder?

S: På den psykohistoriska matematikens grunder.

F: Kan ni bevisa att denna matematik är giltig?

S: Bara för en annan matematiker.

F. (leende): Ni hävdar alltså att er sanning är så esoterisk att den inte kan förstås av en enkel människa. Det förefaller mig som om sanningen borde vara klarare än så, mindre mystisk, mer lättfattlig.

S: Vissa individer förstår den utan svårighet. Principen för kraftomvandling, det som vi kallar termodynamik, har varit känd ända sedan den mytiska forntiden, och ändå är det mycket troligt att det även i detta rum finns personer som inte kan bygga en motor. Det gäller också personer med hög intelligens…”

 

”-Doktor Seldon, ni sprider oro i Imperiet. Ingen av de kvintillioner som nu lever i Vintergatan kommer att finnas till om hundra år. Varför skulle vi då besvära oss med vad som kan komma att hända om fem hundra år?

-Jag kommer att vara död inom fem år, sade Seldon, och likafullt är det viktigt för mig. Kalla det idealism. Kalla det för en identifiering med den generalisering som vi kallar ”människan”.”

En person som tidigt läste Asimov-böckerna och inspirerades av tanken om den Psykohistoriska vetenskapen var Michael Commons (1939-). Han tog två bachelor-examina, en i matematik och en i psykologi. Han disputerade i psykologi och hamnade sedermera vid Harvard school of psychiatry och byggde upp ett samarbete och en vänskap med bland andra Lawrence Kohlberg. Commons utvecklade en matematisk-psykiatrisk modell som kallades General stage model. Den modellen utvidgades till MHC eller Model of hierarchical complexity. Jag tycker man kan se den som ett frö till en framtida verklig Psykohistorisk vetenskap.

Posted in Uncategorized | Tagged , , , | Comments Off on Asimov