SD – Grönt

Grönt: Det här kallar man även postmoderna värderingar och nu bör man vara medveten om att det är vanskligt att klumpa ihop allt detta till ett sammanhängande system eftersom det ligger i postmodernismens natur att fragmentera och dela upp. Postmodernismen kan ytterst kort ses som en reaktion mot de moderna värderingarna och är ett paraplybegrepp för olika rörelser som fick genomslag på 60-talet, tex medborgarrättsrörelsen, mänskliga rättigheter, miljörörelsen, feminism och hbt-rörelsen, postkolonialism och multikulturalism.

En enda sammanhängande världsbild är inte längre önskvärd, istället vill man ge utrymme för olika världsbilder för olika människor och för olika sammanhang. Det objektiva förnuftet, sanningen och rättvisan ifrågasätts i och med att vi alltid har kulturella filter som definierats av vita, heterosexuella, medelålders män som sägs gynna andra likaskinnade i karriären osv. Än mer än i det orangea värdesystemet ifrågasätts normer, auktoriteter och att reducera människor till stereotyper. Gröna värderingar är som regel kritiska mot allt vad makt och hegemoni är, och står på den enskildes sida mot kränkningar.

I och med övergången till postmodernismen går vi från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, från materia och prylar till medvetande och upplevelser. I och med att internet växer fram skapas utrymme för varje liten subkultur att skapa sitt eget universum med sin egen världsbild som ingen auktoritet kan och får ifrågasätta eller begränsa. Ett verktyg som kan utnyttjas av förtryckta till att störta totalitära regimer men också av mera primitiva värderingar och extremister mot demokratier.

I dagarna kan man se hur marken gungar under den orangea kapitalismen med finanskrisen, men vad kommer efter? I början var arbetarrörelsen och facket motvikt mot överexploatering av arbetskraft, sedan miljörörelsen som larmade om framför allt utsläpp, med ett nyligt exempel i Al Gores propagerande för klimatfrågan. Men nu ser vi en kritik mot tillväxtsamhället i den andra änden, nämligen resursänden som går tillbaka till Romklubbens Tillväxtens gränser. Då växer också hållbarhetsfrågor fram på agendan som inte bara handlar om att minska utsläpp utan att få samhälle och resursflöden att fungera hållbart på lång sikt utan fossila ändliga resurser och inte bara förlita sig på att den tekniska utvecklingen ska fixa allt.

Var hittar man gröna värderingar? Typiskt på USA:s öst- och västkust och i de nordiska länderna. Här kan det vara svårt att sätta fingret på dem eftersom de blivit så mainstream här i Sverige. Alla ska vara feminister, multikulturella och att ifrågasätta normer har paradoxalt nog blivit norm. Det är därför många traditionalister angriper det gröna etablissemanget och kallar det politiskt korrekt eller något som står i kontrast till ”verkligheten folk” som Kd gör. En annan term för människor med gröna värderingar är Cultural Creatives som uppskattas vara ca 25% av USA:s befolkning.

Andlighet i det gröna värdesystemet handlar ofta om New age, naturmystik (lila), någon slags holism eller någon icke-auktoritär form av Buddhism eller Hinduism. Man söker inåt och finner sin egen väg, utan någon auktoritet. Det gröna värdesystemet kan också bana väg för ytlighet och vem som helst ta till sig gröna värderingar som att rädda naturen eller krossa patriarkatet utan att vara direkt mogen enligt andra utvecklingspsykologiska modeller. Därför är det bra att ha i åtanke att Spiral dynamics är en modell som beskriver innehåll i värderingar och inte strukturer som kan vara mer eller mindre komplexa.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

7 Responses to SD – Grönt

  1. Jan Esensjö says:

    Hej Kristian,
    Vill börja med att tacka för en intressant och välskriven beskrivning av SD. Håller inte riktigt med om allt du skriver, men det är kanske så det ska vara. Dock vill jag påpeka att du i slutet av beskrivningen av Grön vMeme verkar ha vänt lite grann på begreppen. Enligt Don Beck beskriver SD strukturen för hur man tänker/ser världen, inte innehållet – du skriver tvärtom. Det är en viktig distinktion, Don ger som exempel att extremister utan större svårigheter bytt från en BLÅ extremistgrupp till en annan BLÅ extremistgrupp; innehållet (åsikterna) skiljer mellan falangerna men strukturen (rätt/fel, belöning i nästa liv, underkasta sig auktoriteter mm) är densamma.
    Med vänlig hälsning,
    Janne

  2. Kristian says:

    Hej Janne,

    Kul att se att det finns företag som jobbar med integrala insikter och prinicper!

    Tack för input! Jag håller med din beskrivning, men tror att det hänger på vad man menar med struktur och vad man menar med innehåll. Enligt Beck/Cowan (Spiral dynamics s.42) så är det som du säger:
    “vMemes are structures of thinking: vMEMEs determine how people think or make decisions in contrast to what they believe or value. Graves referred to them as schemas, containers in which contents (themas and memes) could be poured.”

    För mig är “rätt/fel, belöning i nästa liv, underkasta sig auktoriteter” eller traditionella värderingar exempel på innehåll. Men de förhållningssätten dyker typiskt upp vid en abstrakt komplexitetsnivå med oreflekterade imperativ “Man skall…”. I Kegans modell så har han abstraktioner, eller generaliseringar, som subjekt eller struktur.

    Jag beskriver skillnaden mellan innehåll och struktur i två inlägg:
    http://fication.se/?p=385 och
    http://fication.se/?p=473
    Som kan ses som upplägg till beskrivningen av MHC.

    Det går alltså att ha traditionella värderingar men argumentera för dem eller skapa mening kring dem med mer eller mindre komplexa strukturer. Strukturen i grönt är alltså lika komplex som strukturen i de andra vMemerna. Det sker alltså ingen utveckling i komplexitet hos nivåerna i SD, bortsett från språnget från grönt till gult.

    Exempel på utvecklingsmodell som tar upp både struktur och innehåll i detta avseende är Loevingers medan en som utgår från struktur är Kegans.

  3. Jan Esensjö says:

    Hej igen,
    Intressant att du hävdar att komplexiteten inte ökar från en nivå till en annan, det går stick i stäv med vad Beck (och efter vad jag förstår, även Wilber) säger. Jag hade förmånen att tillbringa en dag med Beck och både då och i det jag läst om SD och Integral Theory framstår det som tydligt att varje nivå bygger på “transcend and integrate” d v s att ta med det “goda BLÅ” (och göra sig av med det “negativa BLÅ”, t ex extremister) för att kunna fungera ORANGE. Det positiva från Orange (t ex tillräckligt med materiella resurser) behövs (tillsammans med det “positiva” från alla underliggande nivåer) för att ett fungerande GRÖN, men det är också nödvändigt att bli “fri” från det “negativa Orange” (t ex girighet) o s v. Beck berättade bl a om när han jobbade tillsammans med Mandela och han betonade hur olika BLÅTT kan se ut, beroende på vilken komplexitetsnivå man befinner sig på. Med andra ord, BLÅ kan se helt annorlunda ut (innehåll) i en ORANGE kultur än i en GRÖN. Han berättade i flera exempel om hur han varit med om att “fixa” BLÅ utmaningar för att kunna gå från t ex Orange till GRÖN. Konsekvensen på GRÖN nivå är alltså att GUL, BLÅ, RÖD osv alla måste fungera “tillräckligt bra” för att ett samhälle ska kunna fungera på GRÖN nivå. Om GUL inte är tillräckligt stabil skulle det kunna resultera i vi backar och börjar se om vårt eget hus när de ekonomiska resurserna tryter, istället för att fortsätta jobba med at utjämna sociala klyftor (mycket Maslowskt…).
    Språnget mellan 1:st och 2:nd tier verkar vi vara överens om.
    Mvh,
    Janne

  4. Kristian says:

    Även om Beck/Cowan skriver att vMemerna går från mindre till mer komplexa och även om det också stämmer bra med hur samhällen faktiskt utvecklas så vill jag påstå att det inte finns något i SD-teorin som säger på vilket sätt orange transcenderar och inkluderar blått osv. Min syn är att blåa värderingar gradvis växlar över till orangea när en uppfattning av livsvillkoren förändras, inte att de blåa är en byggsten i de orangea. Däremot är ju gula en syntes av alla tidigare vMemes, då den konceptuellt kan gå in i de andras värld, och eventuellt också emotionellt. Man brukar ju säga att den gula är den första som inte tycker att alla andra har helt fel medan de andra är i luven på varandra. Gröna värderingar brukar ju inte se orangea värderingar som delvis riktiga utan helt felaktiga, oavsett att samhällsutvecklingen visat att den gröna inte hade uppstått utan den orangea, något som typiskt inte erkänns på den gröna nivån.

    Andra teorier där alla stadier däremot uttryckligen transcenderar och inkluderar föregående stadier är MHC, Kegans subjekt-objektteori och i viss mån Loevinger (om man tittar noga i manualen). Wilbers beskrivning av transcend & include får räknas dit också, han utgår främst från hur perspektiv utvecklas från 1p, 2p, 3p osv, där man måste ha 2p innan man kan gå vidare till 3p osv. De teorierna beskriver ju en mer gradvis utveckling och steget från ”grönt” till ”gult” är i de beskrivningarna inte lika dramatiskt och hypat som i SD där man talar om ”a momentous leap” för att inte tala om indelningen i 1st och 2nd tier.

    När man tittar på samhällsutveckling och komplexitet tror jag att det är en bra idé att man gör som Wilber och splittrar upp utvecklingen först i flera utvecklingslinjer och inte bara begränsar sig till SD som utvecklingsdimension. Då kan man tex se på värderingar (innehåll), ego-utveckling (struktur) och kognition (komplexitet i resonemang). Sen är det nog också bra att hålla isär individuell utveckling från kollektiv för att se hur en viss individ förhåller sig till en viss kultur…

    Ett exempel på komplex argumentation för blåa värderingar är Breiviks manifest (se nästa bloggpost). Hans argumentation och hans meningsskapande är komplexare än vad som är vanligt för de blåa värderingarna. Och han verkade ju i en grön kultur. Så man kan säga att den gröna kulturen gav honom förmåga och teknologi att tänka komplext och genomföra sitt dåd. Han var ju först inbäddad i gröna värderingar men gick så att säga nedåt i spiralen, vilket är möjligt trots att han hade mer komplexa strukturer och kognition.

    I SD är det ju möjligt att gå bakåt i värderingar, tex från grön till orange vilket ett exempel i boken visar och här brukar man säga ”ung och västervriden (grön), gammal och högervriden (orange)”.

    Jag håller i övrigt med om beskrivningen av vad som krävs för en sund spiral. Hade varit intressant att höra hur du ser på framtiden med ekonomisk kris…

  5. Jan Esensjö says:

    Intressanta kommentarer Kristian, jag uppskattar vår lilla dialog ;). Vad gäller Breivik så tror jag det är viktigt att hålla i minnet att SD/Beck pekar på att det finns stora individuella skillnader i alla vMemer, vilket innebär att Breivik rent hypotetiskt mycket väl skulle kunna vara starkt Blå trots att Norge som helhet uppvisar mycket Grönt, eller om man så vill att tyngdpunkten för Norge ligger i Grön. Min uppfattning av AQAL är att Wilber säger att alla kvadranter påverkar varandra, vilket innebär att den rådande kulturen (Q4) är en syntes av de individer som ingår (Q3) men också av de yttre betingelserna (Q1 och Q2). Vidare innebär det att en individ i sin personliga utveckling (Q3) kan befinna sig på en annan komplexitetsnivå än tyngdpunkten i den rådande kulturen (Q4). Min egen erfarenhet säger också att vi som individer ofta, om än inte alltid, försöker anpassa oss till den rådande kulturen genom att använda beteenden (Q1) som är kulturellt accepterade UTAN att för den skull ändra på våra grundläggande värderingar; att tillhöra (eller t o m överleva) blir överordnat. Jag har visat det du skrev om Breivik för mina kollegor och vi tycker din analys är mycket tankeväckande, bra gjort! Jag delar din uppfattning om Breiviks intelligens men jag skulle väldigt gärna se hur hans “SD-spektrum” ser ut, misstänker att Blå skulle vara mycket stark i hans profil, men det är en ren gissning.

    Vad gäller den ekonomiska krisen, jag pratar nu om 2008-krisen, så har vi diskuterat den en hel del med integrala Wilber-glasögon. Jag TROR, något förenklat, att vi är överens (fast faan vet…) om att Systemrutan inte hängt med Kulturutvecklingen, d v s att regelverk och styrmedel har befunnit sig på en annan komplexitetsnivå, vilket gynnat individer (extremoranga eller t o m extremröda med mycket makt?) och att det varit lite grann räven i hönshuset (typ Röda barn i ett klassrum med en osunt Grön lärare). Hur ser du på det?

    Vi ska under 2013 jobba med ledningsgrupperna för 9 olika länder inom Inter IKEA. Ser med spänning fram mot hur bl a SD-profilerna ser ut i Kina, Tjeckien, Polen mfl.

    Keep up the good work!
    😉 Janne

  6. Kristian says:

    Detsamma! Det är bra att få tänka till kring vad man menade när man skrev för ett år sen. 🙂

    Tack för uppmuntrande ord! Breivikanalysen blev faktiskt en artikel som publicerades i vetenskaplig tidskrift i ett samarbete med en vän. Där går vi lite djupare på relationen mellan individen och kulturen. http://integral-review.org/back_issues/backissue14_Vol7No2/index.asp

    När det gäller krisen så tycker jag det är väldigt komplext och det finns nog många perspektiv att ta med i beräkningen. Avregleringar i banksektorn i kombination med osunda orangea och till och med röda element har nog definitivt varit en del av ekvationen. Sen bostadsbubblan som blåsts upp under minst ett decennium där alla amerikaner som ska äga sitt hus, även de som inte är kreditvärdiga, banker och bolåneinstitut som bara vill tjäna pengar själva utan att bry sig om att hela systemet måste fungera. Och på det ett skenande oljepris som droppen som får bägaren att rinna över och bilpendlare att lämna sina hus… Jag kan inte säga att jag får ihop det själv helt, jag hade gärna lagt mer tid på att förstå det.

    Låter spännande med arbete över de kulturella gränserna! Jag kan passa på att tipsa om att jag inom någon vecka ska lansera ett kunskaps- och testcenter för den här typen av teorier. Då ska man snabbt, enkelt och gratis kunna testa hur man ligger i utveckling utifrån värderingar, men också i förmåga att föra komplexa resonemang. Det hade jag varit jätteglad om folk velat testa och sprida! 🙂

    Detsamma!
    Kristian

  7. Jan Esensjö says:

    Hej, kunskaps- och testcenter låter mycket spännande! Vill du ha några försökskaniner så tror jag säkert att mina kollegor i likhet med mig själv är intresserade- Vi söker med ljus och lykta efter nya insikter!
    /Janne

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *