Kohlbergs stadier av moralisk utveckling

Lawrence Kohlberg var en judisk amerikansk psykolog som räknades som Piagets lärjunge, även om de aldrig träffades. Under 2:a världskriget tjänstgjorde Kohlberg med att skeppa ut judiska flyktingar från Europa till Israel och ställdes under denna tid inför flera moraliska dilemmor. När han kom tillbaka till USA och Chicago började han studera klinisk psykologi och kom i kontakt med Piagets utvecklingspsykologiska teorier, särskilt de som handlade om barns moraliska utveckling. Medan Piaget främst fokuserade på hur människor interagerar med den fysiska världen så var Kohlberg då mest intresserad av hur vårt sätt att kognitivt strukturera och hantera den sociala. Och vad som är mest anmärkningsvärt är att hans modeller sträckte sig mycket ”längre upp” än Piagets.

Det är inte svårt att tänka sig drivkrafter till Kohlbergs forskning, många människor hade under 2:a världskriget visat prov på ofattbar grymhet. Ett exempel på undersökning som försökte besvara frågan hur vanliga tyska familjefädrar kunnat aktivt delta i förintelsen är Milgrams experiment som visade att många människor var beredda att dela ut stötar till oskyldiga människor i vetenskapligt syfte. Milgrams undersökning genomfördes 1961, men redan -58 kom Kohlberg ut med sin avhandling som alltså handlade om hur moraliskt resonerande utvecklades. Diskussionen om ondska som nämns är fortfarande aktuell och har under senaste året diskuterats, exempelvis har ju Ann Heberlein kommit ut med en bok i ämnet.
Inspirerad av Piaget bestod Kohlbergs forskningsmetod i att ställa försökspersonerna inför fiktiva moraliska dilemmor som de skulle hantera. Ett sådant var Heinz dilemma som gick ut på att svara på om det är rätt av en man att stjäla en medicin han inte har råd att köpa till sin cancersjuka fru. Men det är inte svaret, ja eller nej, som är det viktiga i sammanhanget utan hur försökspersonen rättfärdigar sitt ställningstagande. Genom att studera formen och strukturen på svaret kunde Kohlberg placera personen i ett av sex identifierade stadier som vanligen delas in i de tre grupperna prekonventionella, konventionella och postkonventionella.

Kort beskrivet handlar de prekonventionella stadierna om att barnet (vanligtvis barnet men även ett mindre antal vuxna) drivs av rent egoistiska motiv och underordnar sig inte konventionerna och andras vilja.

I de konventionella stadierna styrs personen av vad som är givet av konventionerna. Den gör som den blir tillsagd eller vad som förväntas av personen och bidrar också till att upprätthålla dessa konventioner.

Och i de två postkonventionella stadierna förmår personen ställa sig utanför och kritiskt förhålla sig till samhällets eller kulturens konventioner och istället agera efter högre principer.

Man kan också nämna att det pre- och postkonventionella ofta blandas ihop eftersom de båda inte automatiskt följer konventionerna. Båda kan sägas ha gemensamt att de drivs av en inre referens – men där den prekonventionelle drivs av de egna behoven medan den postkonventionella drivs av den egna övertygelsen given av abstrakta principer som mänskliga rättigheter. De kan också förväxlas eftersom de båda kan ifrågasätta etablissemanget och båda kan synas i samma demonstrationståg.

Kohlberg räknas som en av de mest inflytelserika och mest citerade inom psykologin. Han var också mycket betydelsefull för utvecklingen av fältet jag beskriver, vuxenutveckling, och gav det ett starkt fäste på Harvard university. I nästa blogginlägg ska de sex stadierna Kohlberg kom fram till beskrivas närmare tillsammans med några aktuella exempel.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

6 Responses to Kohlbergs stadier av moralisk utveckling

  1. Pingback: Feminism och vuxenutveckling | Fication

  2. Pingback: Från Kohlberg till Commons | Fication

  3. Pingback: Röda armé-fraktionen och hållbar utveckling | Fication

  4. Pingback: Om skillnaden mellan etik och moral | Fication

  5. Pingback: Sammanfattning av MHC | Fication

  6. Pingback: Episode 75: Peak oil – krise, mulighet eller begge deler? (del 2) | Levevei™

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *