Kohlbergs sex stadier med tillämpningar

Kohlberg utgick alltså från Piagets stadier, men gick betydligt längre. En förutsättning för ett visst moraliskt stadie är en kognitiv förmåga, t ex att ta en annans perspektiv. Men för att gå från ett stadie till nästa krävs också livserfarenhet från olika situationer där man finner sitt nuvarande sätt otillräckligt.

De sex stadierna enligt Kohlberg delas alltså in parvis i två prekonventionella, två konventionella samt två post-konventionella. Beskrivningarna, som förstås ska läsas som förenklade porträtt, ges enligt följande:

Prekonventionella
Stadie 1: På det första stadiet så är personen helt egocentrisk och vad som är rätt eller fel avgörs av vad som belönas respektive bestraffas av någon auktoritet (ofta förälder). Kohlberg utgick från Piagets preoperationella stadium där barnet (som det i regel handlar om på det här stadiet) inte har förmåga att ta någon annans perspektiv.
Stadie 2: I det andra prekonventionella stadiet kan personen även ta in andras perspektiv i beräkningarna, även om motiven och handlingarna fortfarande är själviska. Stadiet utgår från Piagets konkret-operationella där en rättvisebalans i varje enskild situation upprätthålls med principerna ”jag kliar din rygg, du kliar min” respektive ”öga för öga, tand för tand”.

Konventionella
Stadie 3: I det första konventionella stadiet definierar sig personen utifrån relationer och ser sig främst i den roll som ska fyllas. Man strävar efter att göra rätt för sig och leva upp till de krav och förväntningar som är kopplade till rollen som en god man, dotter eller anställd osv. Vad skulle folk tycka om en om man inte levde upp till kraven?!
Stadie 4: På det fjärde stadiet har personen internaliserat samhällets normer och gjort dem till sina egna. Istället för att följa andras förväntningar så följer personen sitt samvete och gör sin plikt som god och duktig samhällsmedborgare. Samhällssystemet som man identifierar sig med ses här som ett system, en helhet av lagar och regler samt de relationer som följer av dessa. Lag går före rätt och det är till och med så att lag definierar rätt. Civil olydnad är otänkbart, lagen ska under alla omständigheter följas. I de konventionella stadierna finns ett tydligt vi-och-dem-perspektiv, i den mån man är medveten om att det finns andra kulturer med andra normer så är våra de rätta.

Postkonventionella
Stadie 5: I det första postkonventionella stadiet så kan personen ställa sig utanför de givna lagarna och normerna och därmed ta ett ”före samhälle-perspektiv”. Lagar är inte längre perfekta och givna utan kan och bör ändras om de t ex leder till kränkning av mänskliga rättigheter. Personen kan alltså förstå det befintliga samhället och kulturen, jämföra detta med ett tänkt bättre alternativ och verka för en förändring. Synen här är att människor inte längre är till för samhället, utan samhället ska konstrueras så att det är till största nytta för människorna på ett utilitaristiskt vis.
Stadie 6: En person som verkar från det sista stadiet kan formulera regler eller lagar, samt leva, utifrån grundläggande och absoluta principer, t ex den gyllene regeln, Immanuel Kants kategoriska imperativ eller genom John Rawles kontraktetiska argument om okunnighetens slöja. Personen kan lösa dispyter genom att sätta egna intressen åt sidan och ta perspektiv hos alla inblandade aktörer så att bördor och belöningar fördelas så rättvist som möjligt för alla. Civil olydnad är inte längre ett alternativ utan ett måste när man möter orättvisor.

Kohlberg tänkte sig det sista stadiet som det mest riktiga (han såg därmed starkt normativt på sin egen teori) men fick senare stryka det ur sin bedömningsmanual eftersom så få agerade från det stadiet i det dagliga livet. Några exempel han anger är Gandhi och Martin Luther King.

Och nu några tillämpningar. I inslaget nedan har vi ett par exempel på moraliska ställningstaganden.

httpv://www.youtube.com/watch?v=esVuKP7k974

Laserturken (som egentligen är libanes) visar prov på tydligt stadie 2-resonemang ”öga för öga”, medan polisen talar ur en stadie 4-övertygelse.

Det är lättare att hitta tillämpningar och tydliga exempel på Kohlbergs teori i USA än i Sverige eftersom det är betydligt mer polariserat mellan det konventionella och det postkonventionella, framför allt efter 9/11-attacken 2001. Bush-administrationen drog USA ut i krig och postkonventionella motståndare till kriget och till inskränkningar i medborgerliga rättigheter (t ex patriot act) utmålades som opatriotiska och oamerikanska.

Något som också utmålas som ett hot mot det konventionella samhället på sistone är Wikileaks där förgrundsfiguren Julian Assange är en typisk stadie-5 person: ifrågasätter det konventionella och slåss för yttrande- och informationsfrihet. De konventionella (Clinton, Palin m fl) reagerar genom att vilja ställa Assange inför rätta trots att han inte brutit mot någon lag (lag går före rätt, men skydda det konventionella samhället går visst före lag). Obama har hållit låg profil, han blev ju vald med en postkonventionell retorik (”Change”).

Till skillnad från i USA fostras vi i Sverige inte till en konventionell patriotism i första hand utan snarare till kritiskt och självständigt tänkande individer (enligt läroplanen i alla fall). Vad som är intressant här är det paradoxala att det postkonventionella nästan har blivit konventionellt i vår samhällsdebatt. Det har blivit mainstream att ifrågasätta normer och det har nästan blivit utmanande och provocerande att välja traditionella värderingar, som t ex att vilja vara hemmafru.

Nuförtiden förs debatter till stor del på nätet där alla kan komma till tals, i bloggar och kommentarsfunktioner till de stora tidningarnas webupplagor. Då kan man ofta urskilja samtliga stadier i diskussionerna, som t ex i fildelningsdebatten:

Prekonventionella: ”Jag tankar ner för att jag kan – vaddå, ska de sätta åt en hel generation?”
Konventionella: ”Fildelning är stöld!” eller ”Vi måste värna om konstnärerna/mediebolagen/tillväxten!”
Postkonventionella: ”Tillgång till fri information är en grundläggande demokratisk rättighet.” och ”Det går inte att jämföra fildelning med stöld eftersom information kan mångfaldigas utan kostnad.”

Härnäst ska vi fokusera på Robert Kegans subjekt-objektteori (om jag inte kommer på någon bättre idé innan dess).

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

One Response to Kohlbergs sex stadier med tillämpningar

  1. Pingback: Varför springer folk runt med Guy Fawkes-masker? | Fication

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *