Föreläsning för Linnéuniversitetet

Igår var jag inbjuden att hålla en föreläsning/workshop med de 20-tal lärare från Linnéuniversitetet i Växjö som alla är inblandade i en stor distanskurs som heter Hållbart familjeskogsbruk. Jag blev inbjuden av en av lärarna, Johan, som hade varit på den workshop jag och Sofia höll på höstens pedagogikkonferens NU2010 om komplexitet, MHC (som jag kommer att introducera i senare inlägg).

Efter en kort presentation och inledning fick de en sorteringsövning, dvs fem påståenden om deras kurs jag komponerat i förväg som skulle sorteras från det enklaste till det mest komplexa resonemanget. På NU2010 hade vi kört en sorteringsövning med fem påståenden om ledarskap där alla deltagarna hade kommit till samma slutsats, men här blev det väldigt olika resultat. Det var ändå inte helt fel, jag tyckte det blev många givande diskussioner kring varför och svårigheten att bedöma en students förståelse av ett ämne, framför allt ens egna ämne där man lätt läser in vad man själv tycker är självklart. En annan diskussion jag inte förutsatt var hur studenter relaterar till ämnen, om de vid examination rapar upp något akademisk och förvisso korrekt och komplext, eller om de verkligen hade en egen relation till ämnet som kan visa sig att man har en egen åsikt. Det är ett helt avsnitt för sig.

Men den mest intressanta diskussionen uppkom när vi kom upp på metasystematisk nivå och jag gav exemplet med Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling (Hållbar utveckling: En ny kurs för Norden 2009):

Man talar om tre ömsesidigt beroende dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. En av dessa dimensioner får inte underminera förutsättningarna för utveckling inom de andra.

Detta är ett bra exempel på ett metasystematiskt resonemang, det koordinerar de tre systemen ekonomisk, social och ekologisk utveckling, utan att någon ska underordnas någon annan. Men en av lärarna med ekologisk inrikting (som jag förstod det) tyckte att definitionen innehöll en konflikt, framför allt mellan den ekonomiska och den ekologiska – alltså att det inte är möjligt att ha en ständig ekonomisk tillväxt som samtidigt är ekologiskt hållbar. Ofta hör vi från politiker, ekonomer och företagare att den ekonomiska tillväxten är helig och inte förhandlingsbar men att de andra aspekterna underordnas, att ”ekologiskt” är ett försäljningsargument eller att ”sociala hänsyn” gör personalen mer produktiv eller kunderna/väljarna mer välvilligt inställda. Hållbar utveckling reduceras då till att enbart handla om hållbar ekonomisk utveckling.

Med hjälp av en modell som MHC, som visar dels hur komplexa resonemang är och dels hur människor resonerar från olika nivåer, blir det lättare att förstå varför människor fastnar på t ex en systemnivå eller lägre och ser allt utifrån t ex ett ekonomiskt perspektiv. Å andra sidan finns en och annan som enbart ser den ekologiska aspekten och tycker att ekonomi och sociala aspekter är helt oväsentliga. Det jag framför allt vill bidra med är att ge människor verktyg för att förstå varför andra inte förstår och därmed försöka höja nivån på diskussionen så att man kan ta så många perspektiv och hänsyn som möjligt. De här frågorna och diskussionerna måste hanteras från åtminstone metasystematisk nivå för att man ska komma någonstans!

Från utvärderingen efteråt visade det sig att deltagarna var nöjda, tyckt att det varit inspirerande och givande, vilket är trevligt då ämnet och modellen är komplexa i sig – syrgas på! Något jag tycker är svårt är också att göra en bra slutsummering och det blir lätt lite hängande i luften. Det är ju svårt att förbereda eftersom jag vill hålla diskussionen och agendan så öppen som möjligt på slutet och eventuellt låta det dra iväg i någon riktning man inte kan förutse.

 

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.