AQAL – Sammanfattning och avslutning

Efter att i de föregående posterna ha gått igenom beståndsdelarna i integralteorin eller AQAL (Introduktion, Utvecklingsnivåer, Utvecklingslinjer, Kvadranter, Tillstånd och Typer) är det dags att sammanfatta, ge exempel på hur man använder teorin och vilka konsekvenser den kan få.

Utvecklingsnivåerna beskriver utvecklingen hos människan i form av stadier av ökande medvetande. Från födseln utvecklas vi ta allt fler och mera komplexa perspektiv på omvärlden och oss själva. Nivåerna gäller utvecklingen för individer såväl som för hela kulturer.

Utvecklingslinjer får man när man ser utvecklingsnivåerna i olika områden av tänkandet och varandet. Exempel på utvecklingslinjer är kognitiv utveckling, ego-utveckling, moralisk och utveckling av värderingar. I allmänhet befinner man sig i olika nivå i olika linjer, t ex med en hög kognitiv utveckling, men låg moralisk.

Kvadranterna i AQAL-teorin byggs upp med hjälp av två par av perspektiv på människan: inre-yttre där människan ses som en ett medvetande (inre) respektive en kropp (yttre), samt singular-plural där man ses som en individ respektive en del av ett kollektiv. Genom att korsa dessa två par byggs kvadranterna upp.

Övre vänstra kvadranten beskriver en individs medvetande – “jag”; nedre vänstra kulturen i form av gemensam identitet och värderingar – “vi”; övre högra individens kropp och dess observerbara handlingar – “det”; samt den nedre högra kvadranten som beskriver strukturerna som omger oss – “det:er”. Så evolution är inte något som bara är biologiskt utan också något som sker i medvetandet, i kulturen och genom samhällsstrukturerna. Kort sagt, i ett samspel mellan alla kvadranterna.

Tillstånd beskriver olika tillfälliga varanden man befinner sig i eller upplever: De tre vanligast förekommande är fysiskt, som beskriver vanliga fysiska aktiviteter eller fokus på konkreta problem; subtilt, som innebär att varsebli små nyanser och skiftningar i stämningar och energier; kausalt varande handlar om en tomhet, formlöshet eller stillhet som man eftersträvar vid meditation.

Personlighetstyper är något som idag ofta används som förklaring på varför människor tänker olika, vilket fortfarande gäller även med de insikter vi har om utvecklingsnivåer. Exempel på olika typer är maskulint och feminint, typerna som beskrivs av Myers-Briggs, DISC-teorin eller Enneagram.

De här fem komponenterna i AQAL-teorin beskriver alltså de viktigaste aspekterna av utveckling; medvetandeutveckling, kulturell utveckling och andlig utveckling genom olika linjer och typer. Genomgången har alltså gett en hel del svar på frågorna som ställdes i inledningen. Utom möjligen frågan om vart vi är på väg. Och vad vi ska ha teorin till.

Till teorin hör en rad exempel på tillämpningar, den används inom ledarskap, hållbarhet, coaching, utbildning, konst, politik, metavetenskap och -filosofi, andlig praktik, psykologi/medicin och förstås all form av personlig utveckling. Nu anordnas konferenser och det finns vetenskapliga tidskrifter som är peer-reviewed, tex Journal of Integral Theory and Practice, Integral Review och Integral Leadership Review. Vidare kan man påpeka att man inte måste använda hela ramverket utan det går förstås bra att bara använda enstaka komponenter som kvadranterna eller enstaka utvecklingslinjer.

Istället för att beskriva alla tillämpningar kan man fokusera på en i frågeställningen om hållbar utveckling. Det är ju inte så stor vits med en utveckling om den inte är hållbar och just nu är det populärt att diskutera huruvida det är möjligt med en ständig ekonomisk utveckling på en enda planet med begränsade resurser. Hur kan vi använda AQAL för att förstå och hantera hållbarhetsfrågan? Här följer en kortfattad skiss:

Förstå hållbarhet: Först och främst, vad betyder hållbarhet? Hållbarhetsfrågan är komplex, den spänner över flera fält och begreppet används ofta så slarvigt att det nästan blivit en klyscha för många. Om man vill skapa sig en egen uppfattning istället för att lita till auktoriteter måste man kunna överblicka en stor mängd kunskap vilket kräver en hög kognitiv utveckling och förmåga att hantera komplexa samband. Som exempel kan nämnas att Brundtland-kommissionens definition av hållbar utveckling är så pass komplex att en majoritet av befolkningen i ett väst-land inte förstår den.

– Förstå och förutsäga andras reaktioner: Typiskt för en integral medvetenhet är att man inte bara har en förståelse för andras tankar och beteenden utan också en djupare förståelse av andras världsbilder och perspektiv. Det är nödvändigt om vi tittar genom kvadranterna.

Många stirrar sig blinda på det ekonomiska systemet som kräver evig tillväxt för att fungera och tror att allt kommer att fixa sig om vi bara byter system. Men det är bara en del av frågan, närmare bestämt den som finns i den nedre högra kvadranten. Ur ett integralt synsätt bör vi också titta på de andra kvadranterna, övre högra där vi ser hur våra handlingar och beteendemöster skapar vår samhälle. Våra beteenden hänger förstås ihop med vår psykologi och våra grundläggande värderingar som vi hittar i vårt inre i övre vänstra kvadranten, och dessa är förstås avhängiga av de kollektiva värderingarna och vår kulturella prägling som vi beskriver i nedre vänstra kvadranten. De hänger förstås i sin tur ihop med institutioner, strukturer och system varvid vi är tillbaka i nedre högra kvadranten. Ska man åstadkomma några förändringar bör man ha en medvetenhet om alla kvadranter och hur dessa samverkar.

– Identifiera viktiga aktörer: Barrett Brown är en forskare som i sin avhandling studerade människor som arbetade med hållbarhet på olika sätt. Personerna han identifierade och testade befanns på de tre högsta stadierna i Loevingers ego-utvecklingsteori och hade stor inverkan på utvecklingen, även om de som regel verkade utanför offentlighetens ljus. Typiskt för människor vid de högre stadierna är att de kan hantera sin världsbild och sin egen roll i frågan utan att fastna i någon ytterlighet. De har som regel en god förståelse för hur de själva, andra människor, kulturer och system fungerar och samverkar och kan skapa maximal påverkan med en given arbetsinsats.

– Är världen verkligen begränsad? Om vi återvänder till problemet med att eftersträva en evig tillväxt i en begränsad värld så kan man istället fråga sig vad det är som bör växa? Istället för att se det som att civilisationens yttersta mål är att växa i ekonomiska termer kan man försöka skapa ett samhälle där vi istället sätter människornas tillväxt i fokus. En mänsklig tillväxt, en fortsatt medvetandeutveckling, kräver inte med nödvändighet en ständig ekonomisk tillväxt. Och om vi ser tillbaka i historien, vad menar vi med en blomstrande kultur? En kultur som skapat stora rikedomar i form av guld som aztekerna eller en kultur som skapat mycket kunskap som det antika Grekland?

På det personliga planet så är aktiviteten att förstå sig själv och världen inte heller någon dyr affär. Med ett lånekort till biblioteket, en internetuppkoppling, vänner att bolla med och lite nyfikenhet kommer man långt. Man kan till och med säga att vi aldrig haft bättre förutsättningar för detta, vi har tillgång till insikter från alla filosofiska och psykologiska inriktningar, praktiker från alla världens religioner och visdomstraditioner, och vi har nu ett ramverk att foga ihop dem till en helhet.

Och framtiden då? Det har aldrig varit lätt att uttala sig om framtiden och integralteori är ingen kristallkula. Fast personer med tillgång till integrala verktyg och perspektiv tenderar ändå att ligga i framkanten,  snabbare se och anpassa sig till nya möjligheter, hot och förändringar och ibland går de också i fronten för dessa. Även om den närmaste framtiden är lika kaotisk som nästa månads väder så går det ändå att dra vissa slutsatser om vad som kommer hända på lite längre sikt, om man börjar tänka i tidsrymderna bortom vardagens bestyr och de egna målen.

Vi har här gått igenom en uppsättning kartor över mänsklig potential och möjlig utveckling, men man ska komma ihåg att de bara i sig själva är lika användbara som en reseguide till ett land man aldrig kommer att besöka. Hur många dörrar vi än får visade för oss är det vi själva som måste gå igenom dem. Det här jobbet går inte att leja ut, man måste göra det själv. Det kräver alltså att man själv tar ansvar för sin egen personliga utveckling vilket i förlängningen brukar leda till att man också tar ansvar för mänsklighetens, när man kan se förbi sitt ego.

Med synen på personlig och kulturell utveckling som presenteras här blir livet lite mer som en resa och en ständig och öppen process av vidare perspektiv och djupare insikter snarare än en fix uppsättning sanningar. Och integralteorin eller AQAL är inte någon sådan sanning utan bara det bästa och mest omfattande ramverket för utveckling vi råkar ha idag. Under resans gång kommer den utvecklas eller ersättas av bättre teorier.

Vad gäller resesällskap så finns det exempelvis i form av nätverk av människor med ett integralt och evolutionärt perspektiv och integrala salonger som de kallas växer fram i världen och i de större städerna i Sverige. Ett par nyttiga länkar är integrallife.com som är den stora internationella communitien och kunskapsbanken och integralt.se som är den svenska integrala knutpunkten på nätet.

Väl mött!

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to AQAL – Sammanfattning och avslutning

  1. Hillevi says:

    Tusen tack Kristian för denna genomgång!

  2. Jonas P says:

    Jepp, bra jobbat. Jag önskar att du skrev lite om jagutveckling kontra hierarkisk komplexitet. Har aldrig riktigt hajat vad det är du menar där.

  3. Kristian says:

    Tack.

    Jagutveckling kontra MHC är en ganska stor issue och en jag skriver om, något jag jobbat på ett tag. Jag ska försöka lägga ut när jag kan.

  4. Joakim Grundh says:

    Angående:

    – Identifiera viktiga aktörer

    Har du en länk eller referens till hans slutsats kring detta. Kommer direkt att tänka på många som kommenterar filosofi med att man måste redan vara besutten för att kunna syssla med detta. Vilket antas synas genom historien.

    Jag är lite intresserad av detta inte bara från den vinkeln. Utan upplever att det är ett av de stora problemen i samhället idag. Att vi har så dålig transparens för vilka institutioner som faktiskt styr utvecklingen, vilka är dessas aktörer och vilka möjligheter finns att få ta del av deras verksamhet och kommunicera idéer med dem.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *