Här beskrev jag skillnaden mellan struktur och innehåll, något som egentligen är ganska abstrakt att förstå. Men det finns ett exempel som vi alla är bekanta med, där vi bollat mellan struktur och innehåll, i form av ett skolämne som enbart handlar om struktur – matematiken.
När vi lär oss räkna gör vi det i regel genom att räkna saker, en kaka, två kakor osv. När vi lär oss addition så gör man det genom att räkna på fingrarna, två fingrar plus tre fingrar är lika med fem fingrar. Men sen ska man ju kunna 6+7=13 utan att behöva tillämpa det på några saker, fingrar eller kakor. Om vi ändå inte lyckas går vi tillbaka och tar ett exempel med innehåll: 6 äpplen + 7 äpplen = 13 äpplen. Men när vi får kläm på det och lär oss multiplikationstabellen eller ställa upp en division med liggande stolen så har vi släppt innehållet. Man kan uttrycka det som att matematiken därmed handlar om att bolla med tomma strukturer.
Sedan när vi kan räknereglerna och kan räkna med tomma tal så vill vi emellanåt kunna tillämpa matematiken på något med innehåll, något en del kallar ”läsetal”: Hur mycket kostar 4 äpplen om ett äpple kostar 3 kr? Detta till skillnad från uppgiften att beräkna 4 gånger 3. Svaret på den första uppgiften är 12 kr och svaret på den andra är 12.
På samma sätt kan man säga att matematiken förhåller sig till fysiken. Matematiken utvecklar verktygen och spelreglerna för strukturerna. När man sedan tillämpar den i fysiken fyller man på med innehåll i form av tid, hastighet, massa osv.