Generiska färdigheter och komplext tänkande

Som jag nämnde här ska vi diskutera generiska färdigheter och komplexitet om ett par veckor. Generiska färdigheter kan sägas vara icke ämnesspecifika färdigheter som man lär sig samtidigt med ett ämne. Tex att läsa och räkna som man lär sig när man läser ett visst ämne eller räknar en viss typ av matematik. Det kan också handla om vetenskapligt eller kritiskt tänkande, eller rapportskrivande osv. Men svårigheten ligger just i att hitta någon definition som alla kan enas kring.

Jag fick av de som sysslar med pedagogik på LTH två artiklar av Simon C. Barrie tillskickade till mig som introduktion till vad man brukar avse med just generiska färdigheter:

”Understanding what we mean by the generic attributes of graduates” Higher education (2006).

“A conceptual framework for the teaching and learning of generic graduate attributes” Studies in higher education (2007).

Den första tycker jag är mest intressant eftersom den försöker besvara frågan om vad generiska färdigheter är, eller i alla fall närma sig den (även om båda artiklarna hänger ihop).  Den andra handlar om hur de lärs ut och där kan man kort säga att fokus går från teach till learn, alltså från fokus på hur man ska lära ut generiska färdigheter (vad de nu än är) till fokus på hur studenterna lär in dem och från additiva och ad hoc till integrerade i den aktuella disciplinen. Men tillbaka till den första.

Som i så många andra fall är det en svårighet att definiera vad generiska färdigheter betyder eftersom alla tycks ha olika syn på det. Barries approach liknar mycket den vi (inom vuxenutvecklingen och läsare av den här bloggen) är vana vid:

Steg 1: fråga ett antal universitetslärare från olika discipliner vad de menar med generiska färdigheter (intervjuer) och gruppera svaren i olika högar efter olika teman i ett sk utfallsrum (outcome space). Det här steget kallas fenomenografi och utvecklades i Göteborg av bl a prof Ference Marton syftar till att åskådliggöra de olika betydelser olika människor lägger i ett begrepp eller fenomen, tex generiska färdigheter.

Steg 2: Ordna de olika temana… tematan… temorna…  asch, kategorierna efter hur komplexa de är. Det här illustreras enklast med ett exempel, men först en reflektion.

Det här tillvägagångssättet är i stort sett identiskt med den metodik Jane Loevingers team arbetade fram: Låt ett stort antal människor besvara ett meningskompletteringstest och ordna svaren i olika högar från mindre till mer komplexa eller utvecklade.

Ett annat exempel som ligger närmare i tiden är Sofia Kjellströms approach att kombinera Marstons fenomenografi med MHC, vilket hon presenterade i Lund i somras. Jag har själv en idé att göra samma sak kring begreppet ”tvärvetenskap” eftersom jag deltagit i forum som diskuterat kring hur man ska underlätta för tvärvetenskaplig forskning. Då kan det vara bra att veta vad man letar efter.

I vilket fall kommer Barrie fram till följande fyra kategorier av svar på frågan vad generiska färdigheter är: 1: Precursor, 2: Complement, 3: Translate, 4: Enable. Den första är den minst komplexa synen på generiska färdigheter och den sista den mest. Jag illustrerar de olika nivåerna med exempel från ett av mina egna ämnen mekaniken.

1. Precursor. De lärare som svarade på den här nivån såg generiska färdigheter som något studenterna borde haft med sig när de började studera på högre utbildning. Har de inte det så får man sätta in någon punktinsats i början av utbildningen för att dessa får komma ikapp. Inom mekaniken kan det handla om att kunna grundläggande trigonometri som att använda sinus och cosinus.

2. Complement. Här sågs generiska färdigheter som något som något som lärs in vid sidan om de specifika ämneskunskaperna, som komplementära. Det kan handla om färdigheter som att skriva en projekt- eller laborationsrapport eller göra en muntlig presentation. De här ses som additiva till kursinnehållet och de båda vävs inte ihop: ”Det är bra om ingenjörerna lär sig presentera sina resultat så att folk förstår det, så vi får väl sätta ihop ett litet kursavsnitt där de får träna sig på det”.

3. Translate. I den här kategorin av generiska färdigheter ses de som tätt sammanvävda med själva ämnesinnehållet och som potentiellt transformerande kunskapen genom dess tillämpning. Eller i klarspråk att kunna tillämpa de teorier man lär sig i verkliga världen. För en ingenjör handlar det om att förstå mekaniken så att man kan använda den för att lösa verkliga problem, alltså att man är väl förtrogen med de mekaniska modellerna och kan använda dem.

4. Enable. I den högsta och mest komplexa kategorin eller högen ser man generiska färdigheter som någon man lär sig i ett specifikt ämne men sedan kan tillämpa i en helt annan kontext:

”In this conception, once developed graduate attributes are perceived to provide a reusable framework that enables students/graduates to acquire and shape new knowledge as required – even in the context of other disciplines.”

I mekaniken kan man se systemtänkande som ett exempel på detta. I statiken börjar man med att avgränsa ett system och detta ska sedan befinna sig i jämvikt. Ett enkelt exempel är att man analytiskt kan visa varför man inte lyfter när man drar sig själv i stövelskaften (bootstrapping). När man tillämpar ett liknande systemtänkande enligt denna syn på ekonomiska frågor som tex försöken att lösa skuldkrisen så kan det kanske låta som Johan Norberg uttryckte det i Aktuellt: ”17 patienter med blodförlust donerar nu blod till varann”. Ett annat sätt att uttrycka det är ”Det är som att möblera om däckstolarna på Titanic”. Samtliga är konkreta illustrationer av systemtänkande: ”du löser inte problemet inne i systemet när det är systemet som är problemet”.

De här fyra kategorierna eller nivåerna förhåller sig till varandra hierarkiskt enligt Barrie.

”The outcome space is hierarchical and conceptions in each increasingly complex category subsume and extend upon the preceeding lower level understandings.”

Det här känner vi igen från principerna för komplexitet, inlärning och utveckling, en nivå utgör en av flera byggstenar som integreras för att skapa nästa nivå. Det ska vi se i MHC:s axiom. Den hierarkiska indelningen känns intuitivt rätt och jag hade säkert också placerat dem i den ordningen, men jag tycker inte att det visas tillräckligt explicit. Det säger jag förstås för att jag själv jobbar med en stringent definierad modell för hierarkisk komplexitet. Här anges SOLO taxonomi även om den inte följs exakt. Som jag ser det motsvarar nivåerna:

Barrie – SOLO

Precursor – Prestructural

Complement – Unistructural eller möjligen Multistructural

Translate – Relational

Enable – Extended abstract

Det hade varit intressant att scora alla intervjuer enligt MHC (egentligen HCSS) och se om komplexiteten i resonemangen verkligen stämmer överens med komplexiteten hos kategorierna enligt Barrie.

Härnäst kan man fråga sig hur komplext tänkande enligt MHC förhåller sig till denna skala av generiska färdigheter. Då räcker det att konstatera att exemplet jag använde för att illustrera den högsta nivån, Enable, alltså systemtänkande, är en av nivåerna i MHC. Därför kan man också se komplext tänkande enligt MHC som en generisk färdighet som passar in på Enable-nivån likväl.

Härnäst ska jag nog läsa in mig lite på vad man vanligen brukar avse med generiska färdigheter, alltså vilka konkreta exempel som är vanligast förekommande och hur de definieras.

Synpunkter och tips mottages förstås med tacksamhet!

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.