
Frågan som Diamond utgår från i boken är den han själv fick av sin vän Yali från Nya Guinea: Varför är det Europeerna som invaderat och koloniserat resten av världen och inte tvärt om (större delen av Asien undantaget)? Varför lyckades de spanska conquistadorerna Pizarro och Cortés med deras förhållandevis små trupper besegra såväl inkariket som aztekerna? Diamond vänder sig mot diverse rasistiska förslag som att erövringarna är bevis för den vite mannens genetiska eller moraliska överlägsenhet och tittar istället främst på miljöfaktorer. Alla människor härstammar dessutom från Afrika, men varför halkade den kontinenten efter i utvecklingen redan från start? Borde inte Afrika haft ett försprång?!Det är förstås flera samverkande faktorer Diamond kommer fram till i sin mycket läsvärda och väl underbyggda bok han fick Pulizerpriset för 1997. En mycket viktig pusselbit kan man dock få bara genom att studera världskartan:
Och nu till den stora fördelen med den Eurasiska kontinenten. Från diskussionen kring stöd i utvecklingen lär vi oss att det alltid är enklare att anamma någon annans lösning på ett problem än att komma på lösningen själv, vilket de flesta produktutvecklare och patentingenjörer säkert håller med om. Anledningen till att odlingskonsten sprider sig så lätt från Västasien till resten av kontinenten är att hela Eurasien sträcker ut sig i öst-västlig riktning och har därmed ungefär samma klimatzon och ungefär samma ekologiska förutsättningar hela vägen. Den viktigaste grödan, vetet med tillhörande teknologi, kan därmed gradvis sprida sig och fungera hela vägen från exempelvis Irak till Storbritannien och åt andra hållet förbi Indien. Samma gällde domesticerade djur och annan teknologi som kunde uppfinnas i ena änden av kontinenten och lätt spridas till den andra.
Spridningen ner mot södra Afrika hindrades av först Saharaöknen och framför allt sedan av regnskogarna i centralafrika och kunde därmed inte nå ner till Sydafrika som har medelhavsklimat väl lämpat för odling. Inte förrän när holländarna kom via båt på 1600-talet introducerades grödor i Kaphalvön. Domesticerade djur som hästar dukade under av tsetse-flugor när de skulle fraktas ner genom Afrika. Bra inhemska afrikanska grödor saknades och inga inhemska däggdjur lämpade sig för domesticering, trots flera försök med tex zebror som är mycket ilskna av sig. Inte heller noshörningar gick att tämja, de hade ju annars varit ypperliga som stridsdjur!
Amerika har samma nord-sydliga utsträckning som Afrika med samma stora variation i klimat vilket gjorde att grödor inte så lätt spred sig från tex nuvarande Mexiko till Kanada. Eller ännu svårare genom flaskhalsen Centralamerika med dess regnskog. De olika kulturerna i Syd-, Central- och Nordamerika levde därför ganska isolerade från varandra och hade därför inte så stort ömsesidigt utbyte. Exempelvis var laman domesticerad i Anderna och hjulet fanns i nuvarande Mexiko (det användes dock bara som leksak), men de båda kombinerades inte eftersom det var för långt mellan folken.
En effektiv matproduktionen är central för en befolknings utbredning. Jordbruk föder många fler människor per ytenhet än jakt och insamling (i synnerhet när bytesdjuren börjar tryta). Det möjliggjorde uppkomsten av en styrande elit och specialisering i form av uppbyggnad av en yrkesarmé och ytterliga teknologiska framsteg som järnframställning och skrivkonst som i sin tur möjliggjorde samhällenas administration och organisation. De bofasta jordbrukarna trängde snabbt undan jägare-samlare antingen genom att ta land i beslag, genom utrotning eller genom att jägare-samlarna själva gick över till jordbruk.
En nackdel med jordbruket, djurhållningen och den höga populationen var att infektionssjukdomar lätt överfördes från djuren och spreds i de tätbefolkade områdena. Det blev en kapprustning mellan virus och immunförsvar hos befolkningen som vi ser än idag.
När sedan Pizzarro, Cortez och de andra conquistadorerna landsteg i Sydamerika hade de ett par vapen med sig som i det långa loppet gjorde segern oundviklig: Först en överlägsen organisation och teknologi i form av smidda järnredskap, rustningar och hästar. Och sedan, vilket skördade flest offer, virus som de själva var motståndskraftiga mot men som en majoritet av alla indianer i såväl Syd- som Nordamerika dukade under för.
En intressant detalj är att det likaväl kunde varit Kina som varit först till Amerika från andra hållet. Det enade och centralstyrda Kina hade ett teknologiskt försprång gentemot Europa, men av en tillfällighet, enligt Diamond, lade man alla transoceaniska kolonisationsplaner på is pga ett internt maktskifte. Italienaren Columbus å andra sidan fick mer än ett nej från olika länder innan han fick klartecken från drottning Katarina av Portugal att dra västerut. När väl han lyckats blev det sedan en kapplöpning mellan de konkurrerande Europeiska länderna att kolonisera först den Nya världen, sedan Afrika söderifrån och slutligen Australien (den sistnämnda är Eurasiens motsats: torrt klimat, dåligt med bra grödor, litet och isolerat). Europas splittring och mångfald blev alltså en fördel gentemot Kinas envälde, något Diamond också förklarar med geografiska faktorer: Kina är runt med jämn kust, homogent, har två stora sammanbindande floder och saknar stora inre barriärer medan Europa har avskiljande alper och en massa utstickande öar och halvöar som verkar så pass isolerande att kulturer haft “lagom” mycket utbyte av varandra. Något som kan vara värt att ha i åtanke när många idag vill ena Europa för att skapa en motvikt mot USA, Indien och Kina.
Sensmoralen av denna genomgång torde väl vara det uppenbara att detaljkunskaper inte står i motsats till sammanhang och djupinlärning. Komplexa samband byggs ju upp av att faktabyggstenar organiseras, även om det är lätt att glömma den ena.
– Fokus på detaljkunskaper utan sammanhang är korvstoppning av TP-kunskap.
– Fokus på sammanhang utan detaljkunskaper är luftslott byggda från elfenbenstorn.
Det gäller att få hela kedjan att hänga ihop!
Tänk vad spännande geografin och alla ämnen hade varit om man likt Jared Diamond knutit ihop historiska skeenden, genetik, lingistik, botanik osv med tex historien om människans utveckling eller något annat spännande tema! Å andra sidan hade jag aldrig kunnat läsa Vete, vapen och virus för 25 år sen, den hade varit alldeles för svår för mig. Då var jag också mest intresserad av matte och fysik, där hängde sakerna ihop bättre för mig.
Jag är en stor fan av sammahang och mening i det jag lär in och lär ut. Med sammanhang och mening syftar jag på svaren på frågorna “Varför ska jag lära mig det här?” och “Hur hänger det här ihop med allt annat jag vet?”
Det gäller bara att anpassa dessa sammanhang efter mottagarens förmåga och motivation att knyta ihop trådarna.
En parantes bara. Detta att alla kommer från Afrika är koncensus om vi går tillbaks ett par miljoner år. Att den moderna människan skulle härstamma från Afrika är dock omtvistat. Det finns två generella teorier som baseras på samma underlag, och har bedömts ha samma relevans inför sina källor (har det sagts mig).
Den ena kallas dock Eve teorin och stämmer bättre med Bibeln, och anger att den moderna människan utvandrade från Afrika för ca: 70.000 år sen. Den andra teorin hävdar att efter den ursprungliga spridningen från Afrika, 2 miljoner år sen, så har den moderna människan utvecklats på flera platser runt om i världen.
Den senare verkar få stöd av att man funnit artefakter som är äldre än de 12.000 år som anges vara tidpunkten för migrationen till Amerikanska kontinenten för att ta ett exempel.
Dock så är det svårt att göra omdömen eftersom både religiösa och nationalistiska intressen har en rationalitet i att förlägga ursprungen hos människan/orna enligt sin ideologi.
Pingback: Garden earth – excellent book on sustainability | Fication
Pingback: The limitations of the evolutionary meaning-making | Fication