Piaget och den genetiska epistemologin

Vi kan alltså se på meningsproblemet som att se mönster. Vidare kommer olika människor se olika mönster och kommer alltid att bråka om vem som ser ”rätt” mönster. Hur kommer vi förbi det?

En som arbetade med problemet kring epistemologi, dvs vad kunskap är och hur vi får det, var Schweizaren Jean Piaget (1896-1980). Han grundade det han kallade den genetiska epistemologin, där genetisk kommer från genesis som betyder ursprung, alltså kunskapens ursprung.

Man kan illustrera den genetiska epistemologin genom att jämföra med Darwins evolutionsteori, där människans springer ur djurriket och har gradvis evolverat fysiskt.


Darwin tänkte sig att samma sak gällde människans mentala förmågor. På samma sätt resonerade Piaget vidare att kunskapen och sättet att resonera kring och se mönster i världen är något som gradvis utvecklas hos människan (och hela mänskligheten). Kunskap är inte något som är statiskt där vi kommer fram till det slutgiltiga rätta svaret utan en dynamisk process som innebär att vi ständigt kommer att se nya alltmer komplexa mönster. Piaget var förgrundsfiguren inom det vi kallar utvecklingspsykolgi som handlar om att kartlägga denna utveckling.

Piaget beskrivs som strukturalist och konstruktivist och två centrala begrepp hos Piaget är assimilering och ackomodering, som man kan säga hör ihop med paret ovan. Ett exempel: Anta att vi köper några böcker, våra första, och en bokhylla. Och så tänker vi oss att vi sorterar böckerna i en viss ordning, efter sidantal med tunna böcker överst och tjockare böcker neråt. Strukturalism handlar om att en bok ses i första hand som hur den relaterar till de andra böckerna och hur den placeras i hyllan, precis som exemplet med stjärnbilden där stjärnorna tillsammans bildar Karlavagnen.

Anta att vi köper en ny bok. Vi placerar in den hyllan efter den ordningen vi bestämt, antal sidor. Detta kallas assimilering, alltså när de sinnesintryck vi tar emot sorteras efter de befintliga strukturer vi har. En ny stjärna tänds och vi sorterar in den i den befintliga stjärnbilden.

Efter att vi köpt ett antal böcker till måste vi också köpa en ny bokhylla. Vi märker också att antal sidor inte är något bra sätt att sortera böcker. Därför delar vi kanske upp böckerna i facklitteratur och skönlitteratur, samt i bokstavsordning. Att skapa denna nya ordning kallas ackomodering, alltså när de befintliga stukturerna inte längre är lämpliga för att sortera böckerna och en ny mera komplex struktur skapas. Ett stjärnexempel är om en ny stjärna skulle tändas och vi inte längre ser samma stjärnbild. Konstruktivism handlar om kunskapandets utveckling, dvs den dynamiska processen när våra strukturer utvecklas till att bli allt mer komplexa.

De stadier som Piaget visat att man går igenom när ens strukturer utvecklas går jag igenom i nästa inlägg.

 

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Piaget och den genetiska epistemologin

  1. Pingback: Feminism och vuxenutveckling | Fication

  2. Pingback: Piagets problem | Fication

  3. Pingback: MHC – Transitionssteg | Fication

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *