Kegan 1

Nu är det dags att i en serie blogginlägg introducera Robet Kegans subjekt-objektteori (SOT). Om man som jag är intresserad av frågan om mening och meningsskapande så är nog Kegans SOT den som kommer närmast kärnan.

Men först lite bakgrund om Robert Kegan själv (1946-). Han studerade litteratur och Engelska men drog en nitlott i draften till kriget i Vietnam som han var emot. Han var alltså vad som i Kohlbergs modell kallas postkonventionell och gick därmed emot sin egen familjs och omgivnings värderingar. Han lyckades skjuta upp tjänstgöringen och slutligen slippa genom att undervisa små barn. Han började doktorera på Harvard och kom i kontakt med kognitiva utvecklingspsykologin som han ville kombinera med en mer humanistisk syn. Från sina erfarenheter från sin terapeutiska praktik och från undervisningen av barn så hittade han underliggande mönster i just meningsskapande.

Det var inget överväldigande datamaterial som Kegan stödde sig på, ett 40-tal personer från praktiken. Och det var inte vad de sa som han fäste vikt vid, utan det som inte sades – de underliggande och outtalade antagandena som personerna tog för givet. För meningsskapande är inget vi ser, det är något vi är inbäddade i och det är något vi är. Detta meningsskapande är dessutom något som evolverar. Och det kan ge upphov till en hel kategori psykiska problem menar Kegan.

Han släpper sin bok ”The evolving self” 1982 som presenterar teorin och sedan ”In over our heads” -94 där han vidareutvecklar, applicerar tankarna och tecknar olika porträtt när de befinner sig i olika situationer som de hanterar med varierande resultat. Han kallar sig epistemologist och beskriver just hur kunskapande och meningsskapande går till genom att tränga in under skinnet på de olika fiktiva människorna utan att döma eller värdera. Det är här hans bakgrund och litteraturambitioner märks, han är otroligt tungläst med långa meningar och avancerat språk (rättså hög lix och lom, typ). När man lyckats ackomodera efter ca 50 sidor går det lite lättare, men teorin i sig är ändå abstrakt och tung att förstå.

Kegan har en professur i lärande och professionell utveckling för vuxna vid Harvard university. Han har också skrivit ett par böcker där han tillsammans med kollegan Lisa Lahey introducerar och tillämpar mera transformerande verktyg, t ex Immunity to change. Han har också bidragit i den svenska skriften ”Adult development in post-industrial society and working life” där en kortare introduktion och beskrivning till teorin ges.

 

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , . Bookmark the permalink.

5 Responses to Kegan 1

  1. Hej Kristian!

    Tack för dina informativa och effektiva beskrivningar av Kohlberg m fl.

    Ev kommer jag att tillsammans med en psykolog göra ett gemensamt projekt som bl a bygger på att det borde gå att hitta en “ovedersäglig” argumentation för att meningsskapande är en andlig process. Framgår det av dina eller andras texter att denna ambition kan manifesteras?

    Vänliga hälsningar
    Jackie

  2. Kristian says:

    Hej Jackie och tack!

    “Meningsskapande är en andlig process”. Oj! Ja du. Bra fråga.
    Vad betyder “andlig”?

    Kristian

  3. Pingback: Episode 23: Hva kan vi lære av Anders Behring Breivik? | LeveVei™

  4. Pingback: Ordning och stadie | Fication

  5. Pingback: Självkänsla nu! | Fication

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *