Nästa vecka, 13 oktober, är det dags för pedagogisk konferens för undervisande personal i Lund och jag ska kl 15.55 hålla en workshop med titeln “Komplexitet för kvalitet i lärande – att stödja och utvärdera komplext tänkande”. Lyckades ni läsa hela titeln utan att somna på vägen?
Det blir lätt torra och abstrakta benämningar eftersom, ärligt talat, komplexitet är ganska abstrakt. Så det gäller att hitta coola och illustrerande tillämpningar, här är en som ni kanske redan sett. Det kommer från forskare i Northumbria university som analyserade vad en sexig dans är.
De samlade ett antal unga manliga amatördansare som fick släppa loss till en rytm som filmades och gjordes om till animeringar som ni ser i filmen nedan. Ett antal kvinnor fick sedan värdera hur sexig de tyckte att dansen var. Här förklarar forskaren Nick Neave vad som särskilde de duktiga dansarna från de mindre duktiga:
httpv://www.youtube.com/watch?v=m9xThNyPWdc&feature=related
“Somebody who put all those moves together in a different way and making them sometimes big and sometimes small and showing variability, flexibility and creativity in the way they move their head and their neck and their body, they will be perceived as a good dancer.”
Det är alltså ytterligare en illustration av de grundläggande utvecklingsprinciperna diversifiering (många olika moves på många olika sätt) och integrering (sätta ihop dem på ett nytt och kreativt sätt) som dyker upp i all form av inlärning och utveckling!
Grundläggande principer som är användbara på dansgolvet alltså. Kom ihåg: hög komplexitet = sexigt! Detta är ett exempel jag nog kommer att använda nästa torsdag. Och som om det inte vore nog tänker jag nog ta med gitarren också!