Loevingers ego-stadier

Här följer beskrivningar av Loevingers ego-stadier och en jämförelse med Kegans, Kohlbergs och Piagets modeller (enligt Kegans egen beskrivning i The evolvning self). Jag beskriver ganska kortfattat utifrån Measuring ego development 2nd edition (Hy & Loevinger, 1996) och sparar den grundligare genomgången till Torberts och framför allt Cook-Greuters version.

E2 Impulsive Lägsta nivån är helt egocentrisk, fysiska behov och impulser styr. Förskolebarnet, som det i regel handlar om, är beroende av andra för överlevnad. Det inre livet kan inte konceptualiseras och ser andra människor i enkla stereotyper som antingen goda eller onda. Impulsive svarar mot Kegans 1:a ordning, Kohlbergs stadie 1 eller Piagets preoperationella stadie.

E3 Self-protective Nästa nivå kallades först Opportunist eftersom den kunde förstå andras perspektiv, manipulera andra men också följa regler, men bara om det tjänar ens egen hedonistiska och kortsiktiga syften. Benämningen Self-protective syftar till den mera defensiva sidan av egocentrism, att skydda sig själv från andra och deras kritik. Barn och vuxna som inte växer ur detta stadie kan bli fientliga, oppurtunistiska och även psykopatiska. Ett par procent av alla chefer i USA befinner sig här. Den svarar mot Kegans 2:a ordning, Kohlbergs stadie 1 eller Piagets konkret-operationella stadie.

E4 Conformist När barnet närmar sig ungdomen infinner sig transitionen från den egocentriska till den grupporienterade konformisten. Barnet identifierar sig med gruppen och dess ledare. Regler följs just för att de är regler. Vad som är konventionellt och socialt accepterat är det som är rätt. Vi mot dem. Livet handlar till stor del om hur man ska vara och hur andra ska vara. Flockmentalitet och konflikträdsla är nackdelar som lätt följer med stadiet. Svarar mot Kegans 3:e ordning, Kohlbergs stadie 3 och Piagets tidiga formal-operationella.

E5 Self-aware Som namnet antyder så har man lyckats differentiera sig från gruppen och att vem man är inte är samma som vem man borde vara. En ökad självmedvetenhet och förmåga att konceptualisera inre tillstånd ökar. Detta är ett stadie som lades till i efterhand när man upptäckte att många fastnade i transition mellan konformisten och nästa stadie. Därför hamnar denna mellan Kegans 3:e och 4:e, samt mellan Kohlbergs 3:e och 4:e. Den här bör svara mot Piagets formal-operationella.

E6 Conscientious Svårt att säga, lättare att vara? Ordet kommer från conscience som betyder samvete, vilket innebär att man följer sitt inre samvete och sin egen standard istället för att följa regler eller andras uppfattning. Långsiktiga karriärmässiga målsättningar och ideal är typiska. Handlande skiljer sig inte nödvändigtvis från de tidigare två stadierna, men motiven gör det. Den inre världen kan beskrivas mycket rikare och man ser sig ansvarig för egna inre och tar i större utsträckning än tidigare också ansvar för andras välmående. Svarar mot Kegans 4:e ordning och Kohlbergs 4:e.

E7 Individualist På detta stadie har en djupare förståelse för vad individualitet är vuxit fram och därmed kommer en större tolerans för människors olikheter. Man skiljer ofta mellan ens inre själv och ens yttre, den man visar upp för andra och den man är för sig själv. Detta är något som man kan ha insikt om i det närmast tidigare stadiet men kan tolka som en bedräglighet. Man blir här varse om hur beroende man är till sin omgivning, ekonomiskt, fysiskt och särskilt känslomässigt. Man kan också skilja på och växla mellan olika roller – kvinna, mor, älskarinna, karriärkvinna osv. Även detta stadie lades till i efterhand och ligger mellan Kegans 4:e och 5:e ordning och Kohlbergs 4/5-transition.

E8 Autonomous Jämfört med den tidigare individualisten så får man vid det här stadiet en allt djupare förståelse för psykologiska mekanismer och psykologisk utveckling. Namnet kommer från den respekt på andras autonomi som utvecklas och förmågan att se andra som komplexa och mångfacetterade människor som måste få lov att gå sina egna vägar och göra sina egna misstag. Mångtydigheter, konflikter och paradoxer är mänskliga villkor och behöver inte alltid lösas. Jämfört med Conscientionus kan man säga att strävan mot karriärmål ersätts med en strävan efter självförverkligande. Den svarar mot Kegans 5:e ordning och Kohlbergs stadie 5.

E9 Integrated Loevingers sista stadie är mycket skissartat beskrivet eftersom det inte fanns så mycket data som underlag. Hon var mer intresserad av att undersöka de som låg i mitten (E4-E6) eftersom det fanns flest individer där och det gick säkrast att uttala sig om dem. Man kan tänka sig en normalfördelningskurva med tyngdpunkten någonstans i det konventionella och en svans ner till det prekonventionella respektive upp till det postkonventionella. Loevinger tänkte sig detta sista stadie som en teoretisk slutpunkt som en ”färdig” och integrerad människa som löst alla inre konflikter. Hon hänvisade till Maslows (han med behovspyramiden) beskrivning av en självförverkligande individ (även om Kegan placerar den vid sin egen 5:a). Susanne Cook-Greuter skulle senare visa sig ha synpunkter på denna beskrivning.

 

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *